A L Anderssons speceri- och diversehandel

Anders Levin Andersson född 1886 startade sin affärsrörelse
i Fjellböl 1909. Affären var då inrymd i en kammare i
föräldrahemmet.
1911 ingick Levin äktenskap med Märta Rånge. 1913
flyttade familjen till Källebo, Rödån. Affärslokalen bestod av
en kammare på ca 10 kvm. Vinden fick tjäna som lagerutrymme.
Övriga utrymmen på 1 rum och kök var bostad.
Under tiden i Källebo hade familjen vuxit till 10 personer och
trångboddheten var stor. 1928 byggdes därför ett större
bostadshus i Hästebäcken och ett rum på södra gaveln inreddes
till affär.
1935 var det dags att flytta verksamheten till den nybyggda
flygelbyggnaden som bestod av affärslokal, kontor, packbod,
vind, källare, bensin och oljebod. Till medhjälpare i affären
hade Levin dottern Lilly och sonen Gustav.
Affären upphörde 30 november 1965. A L Andersson avled 1967,
80 år gammal.
I seklets början var landsvägskommunikationerna mycket dåliga,
varför de flesta varorna från grossisterna transporterades med
ångaren Svedudden till Baskarp. Oftast var det för Levin att
själv bära hem varorna eller ta dem på cykel den 4 - 5 km
långa vägen till Fjellböl. Efter flyttningen till Källebo
underlättades hemtransporterna betydligt.
Det var en mycket välsorterad lanthandel i Hästebäcken. Det
fanns allt från olja, bensin, järnvaror, skor, tyger, kläder,
fiskekort till specerivaror. Den s k serviceandan fanns redan
på Levins tid. Var det någon specialvara som behövdes var det
bara att beställa hos Levin. Tidigt på morgonen eller sent på
kvällen var det bara att knacka på, för att få ett par liter
bensin till lättviktaren eller någon annan vara som behövdes.
Post lämnades och avhämtades av ett flertal hushåll och
tidningen som kom med bussen från Jönköping lämnades i affären
för avhämtning. Affären blev på så vis en samlingsplats där
händelserna i bygden och de stora världsnyheterna
diskuterades.
En samlingsplats inte minst för ungdomen som på kvällarna
efter bollsparkandet köpte en "körvabit" och en dricka, eller
Levins berömda cocosbollar för det facila priset av 5 öre, som
under 50-talet steg till hela 25 öre. Ibland tävlades det i
hur många cocosbollar som kunde ätas upp.
Rekordet lär ligga på 25 st.